fikastyle.blogg.se

Välkommen till min nya värld!

Hej.

Jag heter Erica och kallas ibland Ericafika. Jag har startat Fikastyle på Instagram och här i bloggform som ett sätt att.. Tja, vara mig själv kanske? Ge mig själv ett kreativt, tillåtande utrymme. En plats för mina tankar, känslor, erfarenheter och intressen för skrivande, inredning, bakning och fotografering. 

Jag kämpar dagligen med stressrelaterad ohälsa till följd av att jag hela mitt liv har varit en ambitiös, duktig och ansvarstagande flicka, tjej och kvinna. Det är ju ingenting ovanligt, tyvärr, särskilt bland oss kvinnor, om än ändå inte på något sätt okej. För min del började det någonstans på lågstadiet, utan att jag riktigt vet hur. Jag vet bara att första gången vi på ett utvecklingssamtal nämnde att jag behövde arbeta med mina höga krav på mig själv var i årskurs tre, alltså när jag var blott nio år.

Jag är min egen stränga och hårda domare, som ett resultat av gener, personlighet och min uppväxtmiljö antar jag. Fast jag försöker att även se, förstå och lära mig hur samhället i stort och inte minst mediebilden, som både traditionell och social media utgör, påverkar oss redan ambitiösa, krävande individer till att må sämre än vad det är meningen att vi ska behöva göra. 

Hur som helst, jag har varit sjukskriven en period i mitt liv till följd av att jag då fick diagnosen utmattningssyndrom. Dessförinnan har jag mått dåligt i många, korta, långa, varierande perioder av mitt liv. Utmattningssyndromet blev en, klyschigt nog, viktig vändpunkt i mitt liv (som jag förmodligen kommer att skriva en del om här, jämte mer idylliskt, rosaskimrande inredningsbilder). 

När jag pratade om detta med en vän för en liten tid sedan sa, eller rättare sagt skrev, jag till henne att något av det bästa med min sjukskrivningsperiod var möjligheten att avskärma mig ifrån vad alla andra gjorde. Det, och att jag själv inte behövde bli lika granskad av andra. Jag upplevde att jag bara fick vara, att jag var skyddad hemma i min kokong och bubbla. Ganska ofta tänker jag drömskt tillbaka på tiden innan sociala medier och den extremt digitaliserade värld som vi lever i nu, då det ju enklare att avskärma sig. Jag är inte helt säker på om det nya sättet att leva på med smartphones, notiser och lättviktiga datorer bidrar mer än det förstör. 

Det här driver mig till att ibland försöka avskärma mig mer från alla sociala medier, när jag blev sjukskriven reducerade jag hur många jag följde på Instagram med över hälften till exempel. Samtidigt är det svårt, och tråkigt, att behöva avskärma sig så. För samtidigt så älskar jag att dela med mig av mitt liv och ta del av andras liv. Inte minst ser och upplever jag hur det också kan skapa gemenskap, bidra med många, kloka råd och insikter och vara en inspirerande källa till glädje och nya erfarenheter. Det jag vill bort ifrån är jämförandet och att ständigt behöva veta vad alla gör - men samtidigt gillar jag att lära mig mer om andra människor, att skriva och att fotografera, som inte minst Instagram är ett fantastiskt forum för. 

 
Skrev vännen som svar. 

Och det har hon ju rätt i. Faktum är att jag har haft en blogg till och från sedan 2007. När jag tänker efter fick den nog ta mindre utrymme i mitt liv och dog till sist ut som en följd av att sociala medier kom in i bilden istället. 

Så jag provar väl igen, då. 

Förhoppningsvis vill några följa mig längs vägen. Så att det blir lite mindre ensidigt, och lite mer härligt. 

Ni är så välkomna, till min nya värld på andra sidan utmattningen. Jag ska försöka att bidra med klokheter och insikter, inte minst om psykisk (o)hälsa och unga kvinnors välmående. 
 
Blogg.se

Lycka till med din nya blogg!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress