fikastyle.blogg.se

En text om att vara starkskör
 
2015-06-01

"Jag har ingen bipolär sjukdom eller så, än, vad jag vet, men jag lever med vädret och skiftar mellan euforisk sol och urvriden trasa. Vissa dagar vaknar jag som Bolt och lägger mig som pensionär, andra vaknar jag som allvarligt sjuk och lägger mig som Eurovision-vinnare. När atmosfären skiftar färg knockar den mig, när blåsten ändrar riktning smäller den mig på käften. Vissa dagar vaggar tunnelbanan mig åksjuk och hela min kropp tynar bort och klänger sig fast i sätet, medan vissa dagar är outröttliga. Vissa dagar kommer jag hem som ett litet knyte, stapplar in över tröskeln, lägger mig i soffan och varken någon träning, plantering eller storhandling blir gjord. Andra kvällar lagar jag tre måltider, handdiskar allt, fixar födelsedagskort och läser uppsatser. Min energi styr mitt liv, men jag styr inte alltid min energi. Jag styr min mathållning, mina träningspass och min sömn, men det är inte alltid samma sak, för det räcker ibland inte. För sedan övergår plötsligt lågtryck i högtryck, eller tvärtom, och jag får plötsligt ingen luft. Jag vill orka så mycket, så mycket som andra orkar, men jag klarar inte tre kvällar hemifrån utan två kvällar hemma. Och jag kan få ångest för det, fastän det är onödigt, för det är ju bara så det är. Jag kan få ångest när solen skiner en dag när jag vill titta på tv-serier, och jag kan få ångest när det regnar och jag har tänkt ta en promenad. Ibland önskar jag ingenting annat än att bara få vara hemma en dag men får stark ångest när jag väl är hemma. Då blir jag inte klok på mig själv men kan ändå inte bara ta mig i kragen. Förra söndagen hade jag en väldigt bra dag, var på en bra dejt, men ville ändå ingenting annat än att åka hem och gråta efteråt, helt utan logisk anledning. Ibland känner jag mig bara så emotionellt och kroppsligt utmattad, så uttömd. Ibland raderar jag alla appar i mobilen bara för att få lite lugn och ro, skulle kunna börja gråta vid minsta ljud. Men nej, jag har ingen bipolär sjukdom eller så, än, vad jag vet. Däremot är jag starkskör, och det är bara så det är. Det är såhär det ser ut. Jag har dagar då jag erövrar världen, dagar då jag tar emot priser i stadshuset, dagar då jag hinner med omänskligt mycket och mår bra samtidigt. Och jag har dagar, stunder, minuter och veckor när livet suger. Och jag försöker ofta bota mig själv, hitta ett recept, som om jag en dag inte skulle behöva balansera mitt liv på det här sättet. Men det är inte en rimlig strävan, för livet levs och livet balanserar inte. Det är bara såhär det är. Jag lever, jag lär mig, och jag är tacksam för ångesten, tacksam för euforin, tacksam för att ha upplevt skillnaden däremellan. För det är mitt liv. Alltihop."
Personliga mål inför 2018
Eftersom jag upplever en större kraft i att beskriva för mig själv vad jag behöver eller får göra i du-form kommer jag att göra det för mina mål i år. Som en uppmaning och tillåtelse, från mig själv, till mig själv. 

(Här har jag skrivit om vilka mål jag hade för 2017 och hur det gick med dem. Inspirationen till att sätta upp personliga mål för mig själv på det här sättet kommer från början från Michaela Forni.)

Erica, under året 2018 får och bör du försöka att... 

Känna en större frihetskänsla.
Fri från krav, press, måsten och borden. Fri från andras normer, krav, press, måsten och borden. Fri från andras bästa sätt att göra saker på, fri från det normala sättet att göra saker på. Fri från iakttagelse. Fri från bedömning och värdering. Fri från att behöva behaga och tillgodose andra. Fri från prestation. Fri att göra vad du vill och mår bra av. Fri att försvinna när du behöver det. Fri att säga nej, fri att säga ja. Fri från att behöva be om tillåtelse. Fri att känna dig trygg. Fri att vara självisk. 

Hitta fler platser och stunder av lugn och ro och tystnad.
I hemmet, i hemmets omgivningar, i naturen, på jobbet, på semestern. Och om du inte redan idag kan hitta dem, försök att skapa dem. Leta aktivt efter detta och skit i vad andra tycker eller hur de påverkas av det. Stå för och var stolt över dig själv och dina behov. Kämpa för dem. Du har rätt att må bra. Du är fri och har rätt till att vara tyst och omge dig av tystnad. 


Vara sann mot dig själv och våga bryta normer utan att må dåligt över det.
Du behöver inte arbeta med någonting prestigefyllt, du behöver inte arbeta fulltid, du behöver inte arbeta i innerstan, du behöver inte arbeta med någonting intellektuellt, du behöver inte ens göra någonting som du är bra på. Du behöver inte heller bo i innerstan, du behöver inte vilja det. Du behöver inte vilja ta ansvar för allt, du behöver inte göra saker bara för att du alltid förut har gjort dem. Du är fri att göra det du behöver och mår bra av nu. Strunta i vad alla andra orkar och tycker är en bra idé. 

♥ Släppa allt motstånd till det själviska och till ramen om vad som är du och inte, till vad som är rätt och fel och istället fokusera på vad som känns bra och inte.
Du behöver inte ägna timmar och åter timmar åt att analysera hur du är och inte, om det du gör är rätt eller fel. Åt att kategorisera och systematisera, strukturera och förstå. Det kommer till en gräns där du gör våld på din egen plats på jorden - din kropp och hälsa - för att undvika att vara ego eller självisk. Gör inte det. Släpp allt motstånd. Äg din ilska, äg dina behov. 

♥ Utmana dig själv när det känns rätt.
När allt annat känns tillräckligt stabilt och du inte redan har en massa andra utmaningar att hantera. 

♥ Våga lita på att andra älskar och tycker om dig ändå.
Hur fri du än försöker bli, hur många normer du än bryter och hur mycket du än fokuserar på det du behöver. Känn dig trygg och fri att göra detta. 

♥ Våga lita på att du är bra och räcker till, och säg det till dig själv ofta. 
För du är fantastisk, bra, vacker och okej, precis som du är. Du är inte jobbig, krånglig, självisk eller känslig. 

Uppmärksamma och uppskatta N för den han är och det han gör bra. 
Visa honom att han är bra och räcker till, för att han är fantastisk, bra, vacker och okej. 
 
Till sist, kom ihåg att du har rätt att välja fel och göra misstag.
Det viktigaste är att du gör dem och kommer fram till vad som passar dig bäst och skiter i vad andra tycker. 
 
Vad har ni för personliga mål inför 2018? 
Utvärdering av 2017 års personliga mål
Hej på er. Tiden efter det att året 2017 övergick i 2018 har gått fort och varit händelserik men nu är det äntligen dags att ta en titt på mina personliga mål inför det nya året. Jag gjorde samma sak förra året, vilket jag skrev om här

Att fundera över mina personliga mål inför det nya året är någonting som jag har inspirerats till av Michaela Forni. Jag tycker om konceptet personliga mål som framför allt fokuserar på min egen personliga utveckling av egenskaper och värderingar, snarare än att få till den perfekta kroppen eller någonting annat som har med yttre faktorer att göra. 

Till att börja med tänkte jag titta på förra årets mål och utvärdera hur de har gått:
 
♥ Bli bättre på att säga nej och sätta gränser.

Jag tycker att jag har blivit bättre på detta. Jag skrev också som en del av denna målsättning att jag framför allt skulle bli bättre på att mildra det dåliga samvetet och de jobbiga känslorna som ofta dyker upp när jag väl säger nej eller sätter gränser, och det har jag också jobbat mycket på. Rädslan för att uppfattas som självisk eller att göra andra besvikna finns dock kvar, även om den kanske har blivit något mindre. 
 
♥ Yoga och/eller meditera en gång i veckan (minst!). För min egen skull. Jag mår så bra av det. Det skapar lugn, tålamod, acceptans och harmoni.
 
Nästan check på denna, även om det i några få perioder har gått veckor då jag inte har lyckats få till det. Framför allt började jag slarva med det när jag jobbade heltid och tyckte mig ha mer energi. Men det är precis då jag behöver ta mig tid att stanna upp och varva ned. 

♥ Värna om stunder av tystnad. Erkänna och stå för att jag fullkomligt älskar och behöver tystnad emellanåt, både att få vara tyst och ha tyst runt omkring mig (möjligen ackompanjerad av några lugna pianotoner). Se till att skapa dessa stunder för mig själv när det finns möjlighet.
 
Jag har absolut värnat om detta, och försöker febrilt att skapa mer stunder av tystnad, vilket dock har visat sig vara ganska svårt. Detta är även en anledning till att jag nu funderar mycket över min boendesituation. 

♥ Vårda relationen till N. Fortsätta se varandra, visa varandra uppskattning och aldrig någonsin ta varandra för givna. Försöka att inte göra hönor av fjädrar, och jobba på att inte känna mig övergiven så fort N har lite mer att göra för egen del och därmed inte kan ge mig precis lika mycket uppmärksamhet som annars. Ge honom utrymme. 

Intressant av mig att skriva ett nyårsmål som om det gällde för N också, för det här var ju faktiskt bara mitt mål och ingenting som vi gemensamt bestämde. Nåväl. Ska jag tala för min egen del så tycker jag att jag har uppfyllt detta. Jag har verkligen försökt och försöker fortsatt med dessa saker. För året framöver kommer jag dock att behöva justera det här målet och omprioritera vilka faktorer som är mest viktiga för vår relation framöver. Att visa uppskattning för och uppmärksamma det han gör bra, istället för att oftare uppmärksamma det som görs mindre bra eller blir fel, är en sådan sak. 

♥ Vårda relationerna till de vänner som ger mig allra mest energi. I detta ingår faktiskt inte nödvändigtvis att träffas mer, eller ens höras mer, utan bara att fortsätta vara bra på detta, för det känner jag att jag är. Jag har under 2016 blivit bättre på att hålla hårdare i och lägga mer energi på de vänner som ger mig energi, och släppa de som inte gör det, vilket jag vill fortsätta med. Man måste inte vara vän med alla.
 
Check! Har faktiskt blivit ännu bättre på att inse att man inte måste vara vän med alla, eller för den delen vara omtyckt av alla. Och framför allt att inte hålla hårt i de som bara tar och tar energi, inte ens för gamla tiders skull. 

♥ Öva upp min självkänsla. Mitt egenvärde, min medkänsla med mig själv. Få den att bli något mindre prestationsbaserad. Prestera mer utifrån lust och det som känns roligt, och mindre utifrån resultat och hets.
 
En punkt som jag ständigt svajjar på. Något mindre prestationsbaserad självkänsla idag jämfört med för ett år sedan - ja. Men jag har fortfarande en lång väg kvar att färdas med detta. Jag halkar hela tiden oerhört lätt in på vägen där resultat och hets betyder mest.

 När/Om jag går tillbaka till att arbeta igen, sänka mina krav även professionellt. Öva på att känna att jag gör det jag kan, mitt bästa, utifrån mina egna förutsättningar just här och nu, under de timmar som jag är på arbetsplatsen, och att det räcker alldeles utmärkt. Det som inte hinns det hinns helt enkelt inte, våga vara öppen med det. Våga vara mer sårbar professionellt. Inte behöva ha allt under kontroll, inte veta allt med säkerhet hela tiden. Lämna lite mer åt slumpen. Lämna tankarna på jobbets prestationer och måsten på jobbet när jag går därifrån, känna att det duger, att jag räcker till ändå. Att jag har ett värde som inte är lika med min prestation på jobbet. Inte ta jobbet på största möjliga allvar, inte på liv och död.
 
Blev absolut bättre på detta! 

♥ Vara sann mot mig själv. Ta beslut utifrån mig själv, mitt egenvärde, min medkänsla och min sårbarhet. Inte utifrån vad andra kanske skulle tycka, inte utifrån vad andra tycker att jag borde göra, inte utifrån vad jag tänker att andra skulle tycka vore coolt, osv.
 
Också en punkt som jag väldigt ofta svajjar på, och som jag verkligen behöver fortsätta fokusera på. Men jag är trots allt mycket mer sann mot mig själv idag, absolut, vilket är både en tärande och smärtsam process att gå genom. 

♥ Vara snäll mot mig själv. Inte vara så hård mot mig själv. Fortsätta intala mig och övertyga mig själv om att jag duger precis som jag är, oavsett vad jag gör, oavsett hur mycket som blir gjort och hur mycket som blir kvar. Att jag är okej, precis som jag är. Att människor runt omkring mig kommer att fortsätta älska mig, även om jag inte är alla fullt lika mycket till lags, även om jag inte presterar och bidrar fullt lika mycket som förut. Att jag är fin och fantastisk, oavsett mina prestationer.
 
Läser ju boken om Compassioneffekten just nu till exempel och fortsätter öva på detta. 

♥ Minska ned lite på mitt sockerintag, och bli lite bättre på att äta mer grönsaker (för att det mildrar ångest och oro). 

Det här har väl inte gått så bra, men så hörde ju den här typen av mål inte riktigt hemma här heller i och för sig. Att minska på sockerintaget har visat sig vara betydligt svårare för mig än att, till exempel, minska på alkoholintaget, som ju också påverkar ångesten och oron. 

♥ Fortsatt minska mitt dagliga intag av sociala medier, inte alltid fota allting för att sen eventuellt lägga upp det någonstans, inte alltid vara tillgänglig och uppkopplad.

Ja, jag är bättre på att vara mer i nuet utan att fota allting "bara för att". Idag fotar jag mer selektivt, och allt oftare med min systemkamera för att jag vill vara kreativ och inte för att enbart dokumentera för sakens skull. Jag har blivit bättre på att låta mobilen vara, även om det i perioder förstås blir alldeles för mycket fortfarande. 



Jaha. Vilka av förra årets mål ska jag ta med mig in i det nya året nu då, och vilka vågar jag lämna bakom mig? Det ska jag reflektera över härnäst, när vi hörs igen. Sålänge - hur har ert 2017 bidragit till er personliga utveckling? Kram.